Avverka nu eller nästa år – det är frågan!
Med en hårdare kamp om skogens gröna guld har virkespriserna börjat svänga allt mer. Ena månaden gäller den snålt tilltagna prislistan, nästa månad skriker köparna efter virke och bjuder över varandra. Floran av olika påslag är oändlig med underfundiga namn som kontrakteringspremie, gallringspremie, bärighetspåslag, höstpremie, osv. Det de har gemensamt är att skogsägaren blir förvirrad. En groende misstro sprider sig. – Har jag fått rätt betalt för den skog min farfar en gång planterade?
- Förutom att prislistorna är omöjliga att förstå och floran av påslag oändlig, så har svängningarna blivit större och snabbare på virkesmarknaden. Detta ger mest förlorare. Industrin kan inte långsiktigt säkra sin kostnader och hos skogsägaren sprids en misstro att han fått rätt betalt för skogen?
Den svenska virkesmarknaden har kanske ett världens mest svårgenomträngliga prissättningssystem. Möjligtvis är den vietnamesiska gummimarknaden eller den australiensiska opalmarknaden krångligare, men ändå!
Förutom att prislistorna är omöjliga att förstå och än svårare att jämföra, så har svängningarna blivit större och snabbare på virkesmarknaden. Delvis är detta en global trend beroende på minskade lager. Men det är också ett monument över kortsiktighet, dålig planering och en avsaknad av längre leveransavtal. Detta virkets berg & dalbana ger nästan bara förlorare. Industrin kan varken prognostisera eller långsiktigt säkra sin kostnader. Systemet kräver en enorm kader av virkesköpare dimensionerad för topparna med höga kostnader som följd. Betalningsförmågan blir lägre, vilket borde dra ner snittpriset.
Har systemet några vinnare? - Ja de absolut kunnigaste skogsägarna som har tid och erfarenhet att bevaka marknaden kan säkert vinna på det ryckiga och svårpenetrerade systemet. Men för den stora massan av skogsägare är hela modellen kontraproduktiv. De lever långt ifrån sin fastighet, har ett annat jobb att sköta och ingen att konsultera. En allmän osäkerhet sprider sig som skapar minskad aktivitet i skogen.
Här kommer några förslag på lösningar. 1. Genomför en måttenhet för skog oberoende om den står upp eller är kapad. 2. Slopa alla premier - prislistorna gäller, med eventuella procentpåslag för exempelvis mängd. 3. Utveckla modellen med prisjämförelser där skogsägaren enkelt kan jämföra prislistorna på ett typbestånd liknande det som ska avverkas. 4. Jobba med längre avtal där skogsägaren får mer betalt om bolaget kan välja när man avverkar inom en treårsperiod. 5. Inför tydliga standardkontrakt som alla köpare använder.
Dags för en revolution på virkesmarknaden!
Johan Freij Skog & Lantbruk
Danske Bank