– Är allmänhetens förtroende viktigt för skogsbruket och industrin? Frågan kommer då jag nervöst pustar ut efter en intervju med en påläst journalist på ekonomiekot. Jag blir helt ställd, vad ska jag svara? En nörd som jag, som räknar på råvarupriser och tyder företagens resultatredovisningar. Svaret är ju självklart, allmänhetens förtroende för en sektor är ju själva grundbulten för långsiktig framgång. Men varför ställer han frågan? Jag har invaggats i tron att skogsbruket sedan länge lagt de stora slagen om opinionen bakom sig, med enorma kalhyggen, besprutning, hyggesplöjning, etc. Nu är ju skogen lösningen på många problem som energifrågan, förnyelsebara framtidsprodukter och global uppvärmning. Han noterar min tvekan och fortsätter, - Du har väl läst DN:s artikelserie ”Skogen vi ärvde”, ingen smickrande bild av skogsbruket direkt! – Nog har jag skummat artiklarna men kvartalsbokslut och Eurokriser har tagit över utrymmet på min mentala hårddisk.
- "Den relativt frikostiga lagstiftning och avsaknad av byråkrati som betecknar svenskt skogsbruk bygger på frihet under ansvar. Därför måste vi ständigt rannsaka oss själva. Har vi lyssnat på allmänhetens frågor och synpunkter? Frihet är inte något man har, det är något man förvaltar - ödmjukt!"
Efter en politiskt korrekt undanmanöver avslutas intervjun och jag kastar mig över datorn. Artiklarna är omständliga, säkert orsaken till att jag inte lagt dem på minnet. Men tonen är övertygande och framförallt mycket kritisk till svenskt skogsbruk och skogslagstiftning. Nu förstår jag varifrån alla frågor jag fått från storstadens markägare om tvekan till trakthyggesskogsbruket kommer. Uppenbarligen har de läst och tolkat artiklarna. Hur är det då med alla andra stadsbor som också läst men saknar en direkt relation till skogsbruket? Vilka frågor har de?
Vi som växt upp med skogen och skogsindustrin har ofta utvecklat en stöddig, ”vet bäst”-mentalitet. Vi har sällan stannat upp och lyssnat. Framförallt har vi inte frågat varför vi fått kritik. Vi har gått i försvar och talat om hur det egentligen ligger till. Det är livsfarligt! Lika farligt i dag som 1975 då BT-Kemis VD Lars Foss drack hormoslyr i TV. En opinion kan vända över natten. Vi måste vårda den relativt frikostiga lagstiftning och avsaknad av byråkrati som betecknar svenskt skogsbruk. Den bygger på frihet under ansvar och har bidragit till att vi ståtar med ett av världens mest effektiva skogsbruk. Därför måste vi ständigt rannsaka oss själva. Har vi lyssnat och frågat oss varför frågor och synpunkter kommer? Frihet är inte något man har, det är något man förvaltar - ödmjukt!
Johan Freij Skog & Lantbruk
Danske Bank